ceciliu i en låda.

jag sitter här,
nykommen till kimstad,
har spenderat helgen i finspång
med konfan, 
jag ska ta tag i min blogg
skriva skriva. det är underbart.


imorse vakande jag tidigt,
tidigt för en söndags morgon.
vi hade köksronden idag.
det gick bajs, jag kände mig helt slut.
kroppen var slut mitt huvud var slut.

9.15 gick bussen till gud-
tjänsten i skärblacka.
jag satt med min rosa ipod.
lyssnade på musik, och sjöng.
sebastian gav mig ett antal blickar
jag tror han uppskattade det hela haha.
väl där, steg vi av bussen, jag tog min väska
och fick syn på det jag inte ville få syn på.
klumpen i magen kom fram, tårarna detsamma.
NEJ NEJ. var det ända som snurrade i mitt huvud.
gudstjänsten satte i gång, jag bet mig i tungan för att
inte börja gråta. jag vill inte, nej nej nej. jag lyckades
tills prästen började prata om döden, och det vart helt tyst.
det ända man kunde hör var människor som grät.
inklusive mig, jag kunde inte hålla mig. det kunde jag inte.

rest in peace, jag kände dig inte.
men det gör inte
saken mindre hemskare.
gudstjänsten tog slut,
mamma mamma, hon satt i bilen
och hon tröstade mig.
mamma jag finns här.
jag tycker synd om dig.

hemvägen kändes lång, även fast
vi bara var 10 minuter hemifrån.

 - - -

life's upside down.


så har min söndag sätt ut såhär länge.
jag hoppar träningen idag.
Jag ska äta tacos.
se på OTH i min säng.
i min underbara säng.

och fick reda på att min lilla baby-
dog har vart sjukis. <3 men nu är
han samma gamla zebbbus.


pictures of you, pictures of me
remind us all of wath we could
have been.


nu kom jag o tänka på mina nya leggings från
monki, som jag köpte i torsdags.
jag känner mig lite tveksam på dom.
min ekonomi är lite taskig och
jag har sett ett urgulligt linne på gina,
jag ahr några dagar att tänka på det.
linnet eller leggins? huuum.

must go.
byyye.
/ cecilia i en låda.